Jag hatar att min största fiende är jag själv.
Finns ingen jag hatar mer än mig, egentligen.

Jag är bra som fan på att få mig själv att må dåligt och jag kan verkligen inte sluta med det.
Finns verkligen inget stopp på det hela.

Jag vet inte vad jag håller på med,
det kommer aldrig gå bra.

Jag vill så otroligt mycket, men när vissa saker sneddar så skiter sig allt och jag lägger bara ned totalt.

Jag är ett finkänsligt maskineri....
Som inte går bra...

Denna morgondag, som alltid sägs ska vara bättre....
Jag förtjänar inte något "bättre", jag behöver ultimat jävla lycka.
Ge mig den.

Ett långt rep idag knäckte mig och gav mig annan syn på vissa saker.
Jag är less nu.

Ursäkta depp.


Dagens lärdom:
Don't worry, be happy.